← Tillbaka till bloggen

Tio bästa vattenfallen i Thailand

Erawan Falls, Kanchanaburi, Thailand
Photo: Diliff, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Thailands vattenfallssäsong följer monsunen: sydvästmonsunen anländer till södra och västra delarna i maj och till norra i juni, fyller floderna och förvandlar säsongsstrilningar till substantiella kaskader. I februari och mars rinner de flesta icke-glaciära fallen minimalt. Att planera kring den cykeln är nyckeln till vattenfallsresandet. Alla tio finns på kartan.

1. Erawan Falls, Kanchanaburi

Erawan i Erawans nationalpark är sju trappor av travertinbyggda kaskader på floden Huai Mae Khamin med turkosa pooler populära för bad. Färgen kommer av kalciumkarbonat som faller ut på flodbädden. De tre nedre stegen besöks mest och går att simma i; de övre fyra kräver en 1,5 km lång stig. Parken förbjuder mat i vattnet och begränsar antal besökare i poolerna. Bäst flöde september–november. Inträde med bil från Kanchanaburi, 65 km.

2. Huay Mae Khamin Falls, Kanchanaburi

Huay Mae Khamin i Sai Yoks nationalpark är en sjutrappskaskad på en biflod till Kwai-floden, ofta jämförd med Erawan men något mindre besökt. Samma travertinkemi ger klart blågrönt vatten. En tre kilometer lång stig binder samman stegen; bad tillåtet i de nedre poolerna. Bäst flöde september–november.

3. Thi Lo Su, Tak

Thi Lo Su i Umphangs reservat nära gränsen mot Myanmar är Thailands största vattenfall sett till volym och bredd — cirka 400 meter brett och 200 meter högt vid fullt flöde. Beläget i ett avlägset skyddat område som bara är öppet augusti–oktober (efter att regnen börjat men innan skogsvägarna brutits sönder). Anmarschen är fyrtiofem kilometer grov bergsväg från Umphang plus tre kilometer till fots ned till basen. Torrtid: en bråkdel av full bredd.

4. Mae Surin Falls, Mae Hong Son

Mae Surin i Mae Surins nationalpark är ett 100 meter högt enstegsfall — bland Thailands högsta — synligt från en kantvy via en 1,5 km lång stig från parkeringen. Fallet är östvänt och bäst på morgonen. Bäst flöde oktober–december.

5. Mae Klang Falls, Chiang Mai

Mae Klang vid entrén till Doi Inthanons nationalpark nära Chom Thong är en bred trappad kaskad på Mae Klang-floden — Thailands högsta bergparks mest tillgängliga fall. En asfalterad stig leder till flera utsiktspunkter. Året-runt-flöde (Doi Inthanons höjd ger orografiskt regn året om); bäst oktober–december.

6. Wachirathan Falls, Chiang Mai

Wachirathan, 21 km in i Doi Inthanons nationalpark, störtar cirka 70 meter i en kraftfull katarakt — parkens mest dramatiska enskilda fall. Parkering och utsiktsplats direkt vid basen. Året-runt-flöde; bäst oktober–januari.

7. Pa La-U Falls, Prachuap Khiri Khan

Pa La-U i Kaeng Krachans nationalpark nära Hua Hin är ett elvatrappsfall på en skogsbäck. De sex nedre stegen nås på tre kilometers stig; de övre fem kräver ytterligare en timmes vandring. Bäst flöde oktober–december. Skogen runt omkring är utmärkt för fågelskådning.

8. Mae Sa Falls, Chiang Mai

Mae Sa på floden med samma namn nordväst om Chiang Mai i Mae Sa-dalen är ett tiotrappsfall i en lättillgänglig parkreserv, populär som dagsutflykt från Chiang Mai (30 km). Varje steg har en egen parkering och kort stig. Året-runt-flöde; bäst september–november.

9. Haew Narok Falls, Nakhon Ratchasima

Haew Narok ("Hellklippan") i Khao Yais nationalpark är ett tvådelat fall på totalt 150 meter, med huvudsteget övre på 80 meter — ett av nordöstras kraftigaste fall. Det är ett av de fall som besöktes av gruppen i öppningsscenen av filmen "The Beach" (delvis inspelad i Khao Yai). Bäst flöde juli–oktober.

10. Haew Suwat Falls, Nakhon Ratchasima

Haew Suwat, också i Khao Yai, störtar 25 meter ned i en bred pool — den simbassängsklara poolen vid basen är en av Thailands mest fotogena. Det är just det fall som syns i "The Beach" (2000) där Leonardo DiCaprios karaktär hoppar från kanten. Hopp är numera förbjudet. Bäst flöde juli–oktober.

Planera resan

Västra Thailand (Kanchanaburi — Erawan, Huay Mae Khamin) och norra (Chiang Mai — Doi Inthanons fall, Mae Sa) är de två huvudklustren; Umphangs Thi Lo Su kräver en dedikerad flerdagsresa från Tak eller Chiang Mai. Monsunfönstret september–november ger bäst kombination av flöde och farbara vägar; februari och mars ger dåligt flöde på de flesta platser. Khao Yai nås som dagsutflykt från Bangkok i regnperioden.

Erawan i detalj

Erawans nationalpark kräver tidig start från Kanchanaburi (65 km, cirka 90 minuter). Inträdet inkluderar tillgång till alla sju steg; de övre kräver ytterligare en avgift och bevis på fysisk form (en formalitet). Parken begränsar daglig poolkapacitet oktober–maj på helger — förbokning via Thailands nationalparkers portal krävs. Det turkosa vattnet beror på övermättnad av kalciumkarbonat i Huai Mae Khamin när den filtreras genom kalksten; travertindammarna växer långsamt under decennier. Besökare ombeds att inte smörja sig med solskyddsmedel före bad — kemiska föroreningar skadar travertinens biologi.

Doi Inthanon som vattenfallsslinga

Doi Inthanons nationalpark — vid 2 565 meter Thailands högsta berg — får orografiskt regn året om från både nordost- och sydvästmonsunen. Fallen inne i parken — Mae Klang vid entrén, Siriphum nära toppvägen vid 1 400 m och Wachirathan — ligger längs huvudvägen och nås som endags-slinga från Chiang Mai (90 km). Toppområdet hyser de kungliga chedis och en rangerstation med vädermätning; temperaturen nära toppen kan understiga 10 °C i december–februari, vilket är kallt med thailändska mått. Året-runt-tillgång men bäst fall oktober–januari efter monsunen. Alla fall finns på kartan.

Thi Lo Su och Umphangs vildmark

Thi Lo Su i Umphangs reservat är ett av sydöstra Asiens minst besökta större vattenfall trots att det är Thailands största sett till volym. Reservatet är ett avlägset 4 500 kvadratkilometer stort skyddsområde som hyser karenbyar, urskog och Khwae Yai-flodens källflöden. Den 45 kilometer långa körningen från Umphang kräver lokal guide (krav från förvaltningen), 4WD och en övernattning. Vattenfallet sträcker sig 400 meter över flera vita ridåer över en kalkstenshylla och störtar omkring 200 meter ned. Som fullast i september–oktober hör flödet till Thailands kraftigaste. Reservatet är öppet från augusti till sent oktober; tidigt i säsongen kan vägen vara ofarbar efter kraftigt regn — en lokal guides nuvarande lägesrapport är väsentlig innan avresan från Umphang.