Tio bästa vattenfallen i Venezuela
Venezuelas Guyanahögland rymmer det mest extraordinära vattenfallslandskapet på jorden. De uråldriga sandstenstepuierna — platta bordsberg som höjer sig tusentals meter över omgivande skog — sänder vatten från sina toppar i fritt fall av oöverträffad höjd. Salto Ángel, från Auyán-tepui, är världens högsta vattenfall med sina 979 meter. Men det är inte ensamt: tepuilandskapet producerar dussintals stora fall, de flesta djupt inne i ett av världens största vildmarksområden. Alla finns på kartan.
1. Salto Ángel (Kerepakupai Merú), Bolívar
Salto Ángel i Canaima nationalpark faller 979 meter totalt från Auyán-tepuins plateau — varav 807 meter är ett oavbrutet fritt fall utan kontakt med bergväggen. Det gör det till världens högsta sammanhängande vattenfall, femton gånger högre än Niagara. Auyán-tepui är Venezuelas största tepui med en yta av ungefär 700 kvadratkilometer; Gauja-floden samlar nederbörden från platån och störtar utför kanten. Det västerländska namnet kommer från den amerikanske flygaren och guldletaren Jimmie Angel som 1937 landade sitt Flamingo-monoplan på platån; planet sjönk i det träskiga marklaget och stod kvar 33 år. Det lyftes ned med helikopter 1970 och ställdes ut på flygplatsmuseet i Maracay. Pemónfolket, som har levt kring tepuierna i sekler, kallar fallet Kerepakupai Merú — "vattenfallet från den djupaste platsen".
Tillträde: flygning från Caracas eller Ciudad Bolívar till Canaima Camp (ungefär en timme), sedan motorkanotresa på floderna Carrao och Churún (fem till sex timmar enkel väg) till basläger Isla Ratón. Därifrån leder en 1,5 km lång djungelstig till utsiktspunkten Mirador Laime. Alternativ: rundflygning med lättflyg från Canaima (20 minuter). Bäst vattenflöde juni–november. Canaima nationalpark är UNESCO-världsarv sedan 1994 och täcker 30 000 kvadratkilometer.
2. Salto Sapo, Bolívar
Salto Sapo nära Canaimas lagun är ett fall man kan gå igenom bakom — en bred ridå som störtar ungefär 20 meter ned över en bred basalthylla, med en stig som löper 150 meter bakom hela ridån inuti en konstant sprejdimma. Stigen är inhuggen i berget och kantas av mörkröda tanninfärgade stenformationer. Vattnet i Carraofloden är rödbrunt av taninsyror urlakas ur regnskogen på tepuiernas platåer — ett fenomen som kallas svartvatten och är typiskt för Guyanasköldfloderna. Regnjacka och vattentålig väska är absolut nödvändiga. Salto Sapo är tillgänglig med båt från Canaima och är ett av nationalreservansens mest fotograferade motiv.
3. Salto Hacha, Bolívar
Salto El Hacha (Yxfallet) faller direkt ned i Canaimas lagun och bildar tillsammans med Sapo och Golondrina det vattenfallspanorama som omger byn. El Hacha faller ungefär 20 meter och är det fall som är närmast tillgängligt till fots från flygplatsen — besökare ser det bokstavligen när de stiger av planet. Lagunen under fallet är bas för simning i det karakteristiska tanninfärgade vattnet, och sandstranden är välskött av bygemenskapen. Carraofloden som matar El Hacha är ett av de klaraste exemplen på Guyanasköldets svartvattenfloder, vars färg är kemisk, inte av sediment.
4. Salto Yutajé, Amazonas
Salto Yutajé i delstaten Amazonas är ett fall som störtar från ett granitplateau i Cerro Yutajé-massivet ned i floden Manapiare i flera steg om totalt ungefär 90 meter. Tillgång sker med lättflygplan från Puerto Ayacucho, Amazonas delstats huvudstad — i sig ett avlägset mål, åtta bilars resväg från Caracas genom delstaten Apure. Omgivningarna tillhör Venezuelas artrikaste skogar; harpyörn, jätteuttern och ett spektakulärt utbud av orkidéer förekommer i området. Ekolodges finns på plats och lokala Piaroa-guider tar emot besökare. Det krävs minst två övernattningar för att göra resan lönsam.
5. Salto Aponwao (Chinak-Merú), Bolívar
Salto Aponwao — på Pemón-språk Chinak-Merú — faller 105 meter nära byn Iboribo i Gran Sabana, ungefär 50 kilometer söder om Santa Elena de Uairén vid brasilianska gränsen. Aponwaofloden är mörk av taniner och kontrasterar mot de rödockra sandsteinklipporna. En 30 minuters promenad genom tepui-savann leder från byn till fallet. Pemón-gemenskaper kontrollerar territoriet och lokala guider är obligatoriska — de förmedlar också ovärderlig kunskap om Pemón-kulturen och det andliga förhållningssättet till tepuilandskapet. Santa Elena de Uairén är basstaden för utflykter i Gran Sabana och har enklare boenden och matställen.
6. Salto Kukenan, Bolívar
Salto Kukenan faller från Kukenán-tepui, grannmassiv till det berömda Roraima. Kukenán-tepui sägs vara den formation som gav Arthur Conan Doyle idén till romanen "The Lost World" (1912). Fallet uppskattas till ungefär 674 meter och är bland de högsta i Venezuela efter Salto Ángel. Det är synligt från anmarschen mot Roraimas baslager redan från savannen — ett dramatiskt bakgrundssceneri innan man ens nått Tepuins fot. Roraima-treken är tepui-världens mest besökta: fem till sex dagar tur och retur från Paraitepuy med Pemón-guider som måste engageras i San Francisco de Yuruaní. Bäst tid för trekken: oktober till april, när det är torrare och siktförhållandena bättre.
7. Salto Para, Bolívar
Salto Para på floden Caura — ett vänsterbiflöde till Orinoco och ett av Sydamerikas hydrologiskt orörda storsystem — är inte ett högt plunge-fall utan en bred flodsättning: vid monsuntopp spänner vattnet över 500 meter av flodbredden och blockerar all uppströms motornavigation. Ye'kwana-folket förvaltar det övre Caura-avrinningsområdet som sitt territorium; besök kräver formell koordination med gemenskaperna, helst via en lokal organisation. Uppfärden från La Trinchera vid Orinocos strand tar flera dagar med kanot. Caura-bäckenet räknas till kontinentens artrikaste sötvattensystem och den biologiska mångfalden av fiskar, fåglar och växter är enastående.
8. Salto Yuruani, Bolívar
Salto Yuruani i Gran Sabana dränerar Yuruaní-floden över en bred basalthylla och faller ungefär 40 meter ned i en pool omgiven av savann. Vid monsunpeak sträcker sig vattenytan 60 meter i bredd. Det rödbruna tannin-vattnet mot det gula savanngraset och tepuisilhuetten i bakgrunden är ett klassiskt Gran Sabana-motiv. Åtkomsten är enkel: fallet ligger alldeles intill Troncal 10, den asfalterade huvudvägen genom Gran Sabana, med en kort stig på ett par hundra meter från vägrenen. Santa Elena de Uairén är regionens basstad med enklare hotell och restauranger.
9. Salto La Llovizna, Bolívar
Salto La Llovizna i Parque La Llovizna i Puerto Ordaz är Venezuelas mest tillgängliga större vattenfall — en stadspark mitt i Ciudad Guayana, landets tyngsta industristad med stålverk och aluminiumsmeltverk. Caroní-floden, strax före utloppet i Orinoco, störtar här över en granitblocklandskap i ett naturreservat med asfalterade promenadvägar, hängebroar och ett besökscentrum. Fallet är 25–30 meter och omges av en ogenomtränglig dimma av vattendroppar — därav namnet Llovizna (duggregn). Caroní är ett av Orinocos vattenrikaste biflöden och driver bland annat Guri-dammen, ett av världens största vattenkraftsverk. Parken nås med taxi från Puerto Ordaz centrum på 20 minuter och är öppen året om.
10. Salto Acaponcito, Sucre
Salto Acaponcito i delstaten Sucre tillhör kustbergskedjan i norra Venezuela — ett ekologiskt och geologiskt helt annat landskap än de sydliga tepuierna. På ungefär 1 400 meters höjd i en tät dimskog faller vattnet över granit klätt i bromelier, orkidéer och trädormbunkar. Kustbergskedjan hyser egna endemiska arter som skiljer sig markant från tepui-världens flora och fauna; kolibrier och tukaner är vanliga inslag. Lokala guider från Cumaná, Sucre-statens kuststad, känner tillgångsvägarna. Turistinfrastrukturen är minimal, vilket också är en del av tjusningen.
Tepui-landskapets geologi
Tepuierna är preCambrisk sandsten daterad till över 1,7 miljarder år — bland jordens äldsta exponerade bergarter. De vertikala väggarna uppstår av en kombination av horisontell skiktning och selektiv erosion: hårda lager bildar de utskjutande kanterna, mjukare lager undermineras och spolas bort. Resultatet är väggfall med hundratals meters fritt fall, där en del av vattnet hinner förvandlas till dimma innan det når botten. På platåerna lever biologiska öar av endemiska arter som Heliamphora-kannpjplantor, tepui-orkidéer och Bromeliaceae-familjer som inte finns någon annanstans. Biologisk isolering under tiotals miljoner år har producerat ett endemism-mönster liknande det på öar i ett hav — varje tepui har delvis sin egen flora.
Att besöka Angel Falls — logistik
Standardresan utgår från Caracas eller Ciudad Bolívar med flygning till Canaima (ungefär en timme från Ciudad Bolívar). I byn Canaima finns enklare lodger och gemenskapsdrivna gästhus. Dagen efter avgår motorkanoten uppför Carrao och Churún tidigt på morgonen — fem till sex timmars färd med kortare landstigningar vid forsar. Vid basläger Isla Ratón övernättar man i tältläger. Vandringen nästa morgon till Mirador Laime (1,5 km, 90 minuter) ger den klassiska marknivåvyn av hela fallet och de omgivande djungelväggarna. Hela flod- och vandringsresan tar totalt två dagar från Canaima.
Rundflygning med lättflyg är alternativet: tjugo minuter förbi fallet ger en närkontakt som markutsiktsplatsen inte kan ge. Vid regntidens topp flyger planet in i sprej och låga moln; vid torrtid är sikten mot hela kolonnen skarpare men flödet kraftigt reducerat. De flesta väljer båda upplevelserna.
Hur Angel Falls fick sitt namn
Trots det spanska namnet Salto Ángel är fallet inte uppkallat efter änglar. Det bär namnet efter Jimmie Angel, den amerikanske flygare som 1937 landade på Auyán-tepuins topp i jakt på den guldbärande flod han hade lokaliserat under en tidigare flygning. Pemónfolket, som levt vid och nedanför tepuierna i sekler, använde redan namnet Kerepakupai Merú. Det används numera allt oftare jämsides med Angel Falls i venezuelansk diskurs.